Svensk ordbok 2009, webbversion

ma`sa sig verb masade masat mas·ar●ofta med partikel, t.ex.upp röra sig långsamt och makligt ligga och masa sigförst vid tolv­tiden masade han sig upp ur sängenmasa sig (upp) (ngnstans)sedan 1774sv. dial. masa ’gå långsamt; arbeta trögt’; trol. en ljud­symbolisk bildn. Subst.:vbid1-887455masande